Eva-Riitta Siitonen

I dagens värld har Eva-Riitta Siitonen fått oöverträffad relevans. Sedan dess uppkomst har Eva-Riitta Siitonen fångat uppmärksamheten och intresset från ett brett spektrum av samhället och genererat debatter, reflektioner och analyser inom olika områden. Både inom det akademiska området och i näringslivet har Eva-Riitta Siitonen varit föremål för studier och forskning, för att försöka förstå dess inverkan och potential. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Eva-Riitta Siitonen, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer, i syfte att ge en bred och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
Eva-Riitta Siitonen
Eva-Riitta Siitonen, 1 juni 2009.
FöddEva-Riitta Hautamäki
31 maj 1940 (83 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag, Helsingfors valkrets (1983–1989)
Helsingfors stadsdirektör (1996–2005)
Europaparlamentariker (2009–2009)
Europaparlamentariker
sjätte Europaparlamentet, Finland (2009–2009)
Politiskt parti
Samlingspartiet
MakeFredi
(g. 1969–2021, makas/makes död)
Barn2
Utmärkelser
Krigsinvalidernas förtjänstkors (1995)
Vita stjärnans orden, andra klass (2001)
Ryska vänskapsorden (2005)
Terra Mariana-korsets orden, tredje graden (2005)
Storofficer av Leopold II:s orden
Militärens förtjänstmedalj
Förtjänstmedaljen för befolkningsskyddsarbete av 2. klass
Redigera Wikidata

Eva-Riitta Siitonen, född 31 maj 1940 i Helsingfors, är en finländsk politiker och ämbetsman. Hon var gift med sångaren Matti Siitonen (Fredi) från 1969 till hans död 2021.

Siitonen var verksam inom affärslivet 1956–1983, som privatföretagare från 1974 och avlade ekonomexamen 1979. Hon var ledamot av Finlands riksdag för Samlingspartiet 1983–1990. Hon var därefter landshövding i Nylands län 1990–1996 och slutligen stadsdirektör och överborgmästare i Helsingfors 1996–2005.

Källor

Noter

  1. ^ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, Eva-Riitta Siitonen.
  2. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 263, läst: 3 april 2022.
  3. ^ läs online, www.europarl.europa.eu .
  4. ^ finskspråkiga Wikipedia, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0, GNU Free Documentation License.
  5. ^ Ansiomerkit | Sotainvalidien tämänvuotiset ansioristit... (på finska), 21 oktober 1995, läs online, läst: 27 februari 2024.
  6. ^ läs online, president.ee , läst: 27 februari 2024.
  7. ^ läs online, www.is.fi , läst: 10 april 2022.
  8. ^ läs online, president.ee , läst: 27 februari 2024.
  9. ^ Vem är vem i Finland, 1994, s. 897.