Evangelikalism

I den här artikeln kommer vi att ta upp Evangelikalism, ett ämne som har fångat uppmärksamhet och intresse hos människor från olika områden och profiler. Evangelikalism är ett brett debatterat ämne som har gett upphov till motstridiga åsikter, genererat ett brett spektrum av analyser, diskussioner och reflektioner. Sedan starten har Evangelikalism varit föremål för studier, forskning och spekulationer, vilket väckt nyfikenhet och oro hos dem som söker förstå, fördjupa och förstå dess implikationer och konsekvenser. Under åren har Evangelikalism utvecklats och positionerat sig som ett relevant ämne i olika sammanhang, som täcker sociala, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv, förhållningssätt och debatter relaterade till Evangelikalism, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta spännande ämne.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ej att förväxla med evangelisk.

Evangelikalism, adjektivform evangelikal (av engelska evangelical), är en protestantisk riktning som förenar stark bibeltro med väckelsefromhet och betoning av helgelse. Begreppet har sitt ursprung i att det svenska ordet evangelisk kommit att bli en synonym med reformatorisk eller protestantisk (jämför Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, Evangelische Kirche in Deutschland etc), medan den engelska motsvarigheten evangelical står för väckelsekristendom och konservativ teologi, särskilt i USA. För att få ett svenskt ord för den inriktningen blev det nödvändigt att låna in ordet på nytt.

Inom evangelikalismen nedtonas liturgi, och prästen har inte en roll som mellanhand mellan Gud och församlingen. Evangelikalismen som rörelse har sin bakgrund i 1800-talets stora folkväckelser och den amerikanska kristet fundamentalistiska rörelsen och intar i likhet med denna en kritisk hållning till liberalteologi och bibelkritik. Evangelisten Billy Graham har ansetts förkroppsliga den evangelikala rörelsen.

Lausannedeklarationen (1974), Manilamanifestet och Chicago-manifestet om Bibelns ofelbarhet är några dokument som kan beskrivas som evangelikala bekännelseskrifter.

Termens användning i Sverige

Bland andra Evangeliska Frikyrkan och vissa baptistförsamlingar beskriver sig själva som evangelikala och ansluter sig till Lausannedeklarationen och Manilamanifestet i sina stadgar. Den evangelikala trosinriktningen är dock samfundsöverskridande och anhängare finns inom de flesta svenska kyrkor, inklusive Svenska kyrkan. Svenska Evangeliska Alliansen är ett nätverk för evangelikala kristna i Sverige. Den evangelikala rörelsen är yngre och mer radikal än baptismen, men äldre än pingströrelsen och uppfattas därför ofta som mindre radikal.

Begreppet har mött kritik från akademiska kretsar. Det beror främst på att det söker rymma alla former av bibeltroende rörelser och därmed tillintetgör sin definierande funktion. Exempelvis betraktas ibland de pentekostala rörelserna som evangelikaler, även om företrädare för dessa ofta tagit avstånd från etiketten, och har avvikande lärouppfattningar än den evangelikala rörelsen i några få frågor, exempelvis gällande synen på arvsynd. Även vissa baptistförsamlingar och trosrörelsen omskrivs inte sällan som evangelikala.

Det finns även en tvekan inför att använda det nyinlånade ordet i organisationers namn, vilket gör att ordet evangelisk i namnen Evangeliska Frikyrkan och Svenska Evangeliska Alliansen betyder evangelikal, medan samma ord i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och evangelisk-luthersk betyder luthersk, vilket Svenska kyrkan är.

Referenser

  1. ^ George Marsden: Understanding Fundamentalism and Evangelicalism s. 6. Grand Rapids 1991, Eerdmans.
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot