Fast form

I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Fast form och dess inverkan på olika aspekter av våra liv. Fast form är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren och dess betydelse har återspeglats i ett flertal utredningar och studier. Från dess inflytande i den sociala sfären till dess relevans inom teknikområdet, spelar Fast form en grundläggande roll som vi inte kan bortse från. I den här artikeln kommer vi att diskutera hur Fast form har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att forma vår miljö idag. Dessutom kommer vi att utforska de etiska och moraliska implikationer som Fast form bär, samt de möjliga framtidsperspektiv som öppnar sig när vi fortsätter att upptäcka mer om detta fenomen.
Uppslagsordet ”Solid” leder hit. För ekonomisk pålitlighet, se soliditet. För programmeringsprinciperna, se SOLID.
Isbitar, vatten i fast form.
Kristaller av natriumklorid.

Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma. En fast substans skiljer sig från vätskor, gaser och plasman genom att den inte lika lätt ändrar sin form som dessa. De flesta ämnen intar fast form vid lägre temperaturer. Övergång från fast till flytande form kallas smältning. Vid övergången bildas latent värme.

Symbolen (s) används inom kemin och fysiken för att ange att ett ämne är i fast form. Symbolen sätts i samma teckengrad, i rak stil, tätt intill det ämne eller den förening det tillhör: H2O(s) betecknar vatten i fast form, det vill säga is.

Mekaniska egenskaper

En fast substans utövar motståndskraft när den utsätts för skjuvspänning genom elastisk deformation. Skjuvspänningen är, enligt Hookes lag, proportionerlig mot deformationen. Motsatsen till en solid är en fluid som inte kan ta upp skjuvspänning. Skjuvkraften för en fluid är istället proportionerlig mot deformationshastigheten. Sambandet mellan kraft och deformation studeras i hållfasthetslära.

Struktur

Fasta former har ofta atomer som man med mikroskop kan se vara formade i en regelbunden struktur som kallas kristallgitter. Det är ytterst energikrävande att deformera dessa gitter. Det är detta som gör att den fasta formen ofta är mer beständiga än de andra aggregationstillstånden.

Se även

Referenser

  1. ^ Kemiskt hand-lexikon: "Aggregationstillstånd" i Projekt Runeberg
  2. ^ Anne Marie Helmenstine. ”Chemistry Abbreviations Starting with the Letter S – Abbreviations and Acronyms Used in Chemistry” (på engelska). about.com. Arkiverad från originalet den 10 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140710141342/http://chemistry.about.com/od/Chemistry_Abbreviations/a/Chemistry-Abbreviations-Starting-With-The-Letter-S.htm. Läst 14 januari 2015. 
  3. ^ Petroski, Henry (1996) (på engelska). Invention by Design: How Engineers Get from Thought to Thing. Harvard University Press, Cambridge, MA. ISBN 0674463684. Läst 14 januari 2015 
  4. ^ Nordholm, Sture: aggregationstillstånd, från Nationalencyklopedins nätupplaga den 10 juni 2010.
v • r
Aggregationstillstånd
Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot