I artikeln om Högkonjunkturen efter andra världskriget kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till detta ämne. Från dess ursprung och utveckling över tid, till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera de olika perspektiven och teorierna relaterade till Högkonjunkturen efter andra världskriget, samt dess inverkan inom olika områden, såsom kultur, ekonomi, politik, teknik, bland annat. Dessutom kommer vi att ta upp de största utmaningarna som Högkonjunkturen efter andra världskriget för närvarande står inför, såväl som möjliga lösningar och innovationer som dyker upp kring detta ämne. I slutändan syftar den här artikeln till att erbjuda en komplett och uppdaterad syn på Högkonjunkturen efter andra världskriget, och tillhandahålla relevant information och djupgående analys för alla som är intresserade av att fördjupa sig i detta ämne.
1945 låg stora delar av världen i spillror, skadade av andra världskriget. 1947-1948 lades Marshallplanen fram.
Statsmakterna gjorde stora investeringar i utbildning, offentlig välfärd och infrastruktur. Ett exempel i Sverige var miljonprogrammet.
Historiker har flera olika tolkningar av vad som gjorde denna tillväxt möjlig. Det handlade bland annat om frihandel som blev möjlig genom Bretton Woods-systemet, och att många industriländer vid denna tid hade en gynnsam åldersstruktur, där en stor del av befolkningen var i vuxen ålder.