Ingeborg Nordin Hennel

I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Ingeborg Nordin Hennel och dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i den globala ekonomin har Ingeborg Nordin Hennel varit ett återkommande och relevant ämne de senaste åren. Vi kommer att analysera hur Ingeborg Nordin Hennel har format våra sociala interaktioner och bidragit till utvecklingen av nya trender. Dessutom kommer vi att diskutera de utmaningar och möjligheter som Ingeborg Nordin Hennel erbjuder i den samtida världen, såväl som dess koppling till några av vår tids mest angelägna frågor. Genom ett mångfacetterat tillvägagångssätt försöker den här artikeln ge en heltäckande bild av Ingeborg Nordin Hennel och dess implikationer idag.
Ingeborg Nordin Hennel
FöddAnna Ingeborg Petronella Nordin
28 maj 1934
Tvååker, Halland
Död20 maj 2017 (82 år)
Katarina distrikt, Stockholm
YrkeLitteraturvetare
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Verksam1976 –

Anna Ingeborg Petronella Nordin Hennel, född Nordin den 28 maj 1934 i Tvååker i Halland, död 20 maj 2017 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk litteraturvetare och professor i litteraturvetenskap. Hon blev filosofie doktor 1976 på en uppmärksammad avhandling om Olof Högberg. Därefter var hon under några år verksam vid Umeå universitet, innan hon knöts till Uppsala universitet, där hon blev professor. Hennes forskning rör bland annat äldre norrlandslitteratur, det så kallade moderna genombrottet, 1800-talets litteratur i genusperspektiv, teaterhistoria med fokus på skådespelarnas sociala villkor, svensk novellistik och äldre kvinnliga dramatiker. Hon deltog i det nationella projektet Teater i Sverige. 2008 belönades hon av Svenska Akademien med det stora Schückska priset för sin forskargärning.

I Tidskrift för Litteraturvetenskap (nr 2/2000) riktade hon källkritik mot Tiina Rosenbergs studie Byxbegär, vilket fick gensvar i de flesta svenska dagstidningar.

År 2014 utkom Ingeborg Nordin Hennel med en stor författarbiografi över Alfhild Agrell. Samma år tilldelades hon Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.

Skrifter (urval)

  • 1976 – Den stora vreden: studier i Olof Högbergs prosaepos
  • 1978 – Vreden: Olof Högberg och hans Norrlandsepos
  • 1981 – Dömd och glömd: en studie i Alfhild Agrells liv och dikt
  • 1984 – "Ämnar kanske fröken publicera något?": kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik
  • 1997 – Mod och försakelse: livs- och yrkesbetingelser för Konglig Theaterns skådespelerskor 1813–1863
  • 1998 – Makt och vanmakt: texter från ett genusteoretiskt seminarium (redaktör)
  • 2007 – Räddad (efterskrift)

Priser och utmärkelser

Källor

Noter
  1. ^ Familjesidan.se

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot