Lausanne

I dagens värld har Lausanne blivit ett ämne av yttersta vikt och relevans. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på våra dagliga liv, har Lausanne fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska alla aspekter relaterade till Lausanne, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika perspektiven, åsikterna och debatterna kring Lausanne, i syfte att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne som är så relevant idag.
För distriktet Lausanne, se Lausanne (distrikt).
Lausanne
Kommun
Lausanne, vy från Mont Tendre i maj 2009
Lausanne, vy från Mont Tendre i maj 2009
Heraldiskt vapen
Officiellt namn: Ville de Lausanne
Land Schweiz Schweiz
Kanton Vaud
Distrikt Lausanne
Höjdläge 495 m ö.h.
Koordinater 46°31′19″N 6°37′58″Ö / 46.52194°N 6.63278°Ö / 46.52194; 6.63278
Yta 41,38 km²
Folkmängd 140 619 (2021-12-31)
Befolkningstäthet 3 398 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1000–1018
Kommunkod 5586
Geonames 7286283
Språk Franska
Lausannes läge i Schweiz
Lausannes läge i Schweiz
Lausannes läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: www.lausanne.ch
Lausanne, med utsikt över Genèvesjön och Alperna.

Lausanne (franskt uttal:  ( lyssna), italienska: Losanna) är en stad och kommun vid Genèvesjön i Schweiz. Den är huvudort i kantonen Vaud och i distriktet Lausanne. Kommunen har 140 619 invånare (2021).

Lausanne är främst franskspråkigt och påverkas mycket av Frankrike på grund av de täta relationerna som grannar.

Lausanne blev biskopssäte redan under 500-talet, och biskopen i Lausanne erhöll 896 och 1011 grevskapsrättigheter inom det burgundiska riket. På 1300-talet inleddes en nedgång för staden. Biskopssätet avskaffades med reformationens införande 1536 i stället inrättades 1537 en akademi, som 1890 ombildades till Universitet. Lausanne har även varit säte för en rad fredskonferenser. I Ouchy utanför Lausanne undertecknades fredsfördraget mellan Italien och Turkiet efter Tripoliskriget 1912. Freden i Lausanne efter Grek-turkiska kriget slöts även 23 augusti 1923. 1927 hölls den kyrkliga världskonferensen i Lausanne och vid konferensen i Lausanne 16 juni - 8 juli 1932 beslutades om att de tyska skadeståndsbetalningarna efter första världskriget skulle upphöra mot en tysk slutlikvid på 3 miljarder mark.

Bland stadens byggnader märks katedralen, en nu protestantisk byggnad i gotisk stil, invigd 1275. Det forna biskopsslottet intill, även det uppfört under 1200-talet, är senare ombyggt till säte för kantonsstyrelsen. Berömd är även den storslagna granitviadukten Grand Pont över floden Flons som förenar stadsdelarna Saint François och Saint Laurent.

Här ligger Internationella Olympiska Kommitténs högkvarter. En populär turistattraktion är Olympiska spelens museum nere vid Genèvesjön. Här finns en rad saker för den sportintresserade att beskåda, exempelvis Carl Lewis guldskor och facklan från Olympiaden i Berlin 1936. Annars är populära turistattraktioner båtturer på Genèvesjön, Lausannes katedral eller konstmuseet Collection de l’Art Brut.

Utbildning

I Lausanne finns flera välkända utbildningsanstalter, exempelvis

Kända personer från Lausanne

Se även

Referenser

  1. ^ ”Arealstatistik Standard - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 25 november 2021. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/19805706/master. 
  2. ^ ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2021” (på tyska/franska/italienska). Bundesamt für Statistik. 25 augusti 2022. https://dam-api.bfs.admin.ch/hub/api/dam/assets/23064893/master. 
  3. ^ ”Gemeindenamen mit gebräuchlichen Übersetzungen” (på tyska). www.bfs.admin.ch. Bundesamt für Statistik. https://www.bfs.admin.ch/bfs/de/home/grundlagen/agvch/gemeindenamen-gebraeuchlichen-uebersetzungen.html. Läst 26 juli 2023. 
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Lausanne)
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1052-54 

Externa länkar