Norges historia 1905–1939

I dagens värld har Norges historia 1905–1939 blivit ett ämne för utbrett intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har Norges historia 1905–1939 fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat olika åsikter och ståndpunkter. Dess inverkan har märkts i flera aspekter av samhället, från den politiska till den kulturella sfären, och dess relevans fortsätter att ständigt utvecklas. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Norges historia 1905–1939, dess historia, dess inflytande och dess projektion i framtiden, i syfte att grundligt förstå detta fenomen och dess inverkan idag.
Norges historia
Norges riksvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidsaxel
Högmedeltiden (1035–1388)
Kalmarunionen (1388–1536)
Danmark-Norge (1536–1814)
Kungariket Norge (1814) (1814)
Svensk-norska unionen (1814–1905)
Unionsupplösningen (1905)
1905–1939 (1905–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–)
Roald Amundsen.

Vid unionsupplösningen 1905 var Norge fortfarande till största delen ett jordbrukssamhälle, men industrialiseringen gick snabbt. Ett framstående företag var Norsk Hydro. Den goda tillgången till vattenkraft gjorde förädling av aluminium och konstgödsel till viktiga näringar.

Under denna tid var Norge ledande i utforskandet av polarområdena, med profiler som Roald Amundsen och Fridtjof Nansen.

Norge var neutralt i första världskriget, men många norska fartyg sänktes av tyska ubåtar. Efter kriget annekterade Norge Svalbard, Jan Mayen och Bouvetön, och gjorde anspråk på Drottning Mauds land i Antarktis.

Det socialdemokratiska Arbeiderpartiet fick makten första gången 1928, genom Christopher Hornsrud.

Den stora depressionen slog hårt mot Norge, som var beroende av ett fåtal exportvaror, och gav över 30% arbetslöshet. 1935 kunde Arbeiderpartiet återigen bilda regering. Mot slutet av 1930-talet hade konjunkturen vänt uppåt igen.

Sport

Norge tog oympiskt brons i fotboll 1936 i Berlin. En uppmärksammad norsk idrottsrofil var vid denna tid konståkerskan Sonja Henie.

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”Norway” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Norway.htm. Läst 12 oktober 2012. 

Externa länkar