Du har säkert hört talas om Olja vid mer än ett tillfälle, eftersom dess relevans och genomslagskraft inom olika områden har gjort det till ett ämne av allmänt intresse. Sedan dess uppkomst har Olja fångat uppmärksamheten hos forskare, proffs och entusiaster, som ständigt försöker lära sig mer om dess ursprung, evolution och effekter. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska allt relaterat till Olja, från dess bakgrund till dess nuvarande status, med målet att bättre förstå dess inflytande och räckvidd i vårt samhälle.
Den här artikeln handlar om olja i allmänhet. För råolja som naturresurs, se Petroleum.
Olja (av latin: oleum "(oliv-)olja", i sin tur av grekiska: e'laion) är i allmänhet vätskor som är hydrofoba, det vill säga olösliga i vatten. I massmedia syftar ordet "olja" utan attribut oftast på råolja, petroleum eller matolja.
Oljor utgörs av olika organiska föreningar som består av molekyler med ingen eller liten elektrisk polarisering[särskiljning behövs]. Detta gör att oljor löses lätt i varandra, men att de inte låter sig blandas med polariserade vätskor som vatten.
Ur ett rent kemiskt perspektiv kan oljor innefatta tre kemiskt ganska olika typer av föreningar.
Mineraloljor, som främst utgörs av olika kolväten och i regel utvinns ur petroleum, till exempel smörjolja och dieselolja. Vanligtvis är det ämnen av denna typ som avses då olja används i vardagligt språkbruk.
Feta oljor, utgörs av fetter som är flytande vid rumstemperatur, till exempel matolja. Dessa utvinns ur växter eller djur och benämns därefter som vegetabiliska respektive animaliska oljor.
Flyktiga eller eteriska oljor, en sammanfattande benämning på i regel kraftigt väldoftande oljor som bland annat används till framställning av parfym.
