Oxidationstillstånd

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Oxidationstillstånd, ett ämne som har väckt många människors intresse genom åren. Oxidationstillstånd har varit föremål för många studier och forskning, och dess relevans har bestått över tiden. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Oxidationstillstånd satt en betydande prägel på olika aspekter av det dagliga livet. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Oxidationstillstånd till ett så relevant och intressant ämne, och undersöka dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. Gör dig redo att fördjupa dig i det spännande universum Oxidationstillstånd!

Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom. Indirekt visar oxidationstillståndet hur många elektroner atomen har avgett eller fått.

Atomer har oxidationstillståndet noll, vilket betyder att de är elektriskt neutrala. De positivt laddade protonerna i atomkärnan balanserar det negativa elektronmolnet som omger den. Alltså finns det lika många protoner som elektroner. Om en atom avger en elektron har den fler protoner än elektroner och blir en positivt laddad jon. Denna jon har oxidationstillståndet +1. Omvänt, om atomen får en elektron blir atomen en negativt laddad jon, som har oxidationstillståndet −1.

I kemiska namn anges oxidationstillståndet med romerska siffror omgivna av parenteser. Till exempel benämns en järnjon med oxidationstillståndet +3 som Fe(III) och utläses som "järn-tre-jon", där Fe betyder järn.

I kemiska reaktionsformler skrivs joners oxidationstillstånd med upphöjda tecken efter ämnets kemiska symbol. Till exempel skrivs syre(II) som O2−.

Se även