Pepita de Oliva

I dagens värld har Pepita de Oliva blivit ett ämne med allt större intresse. Med tiden har betydelsen av Pepita de Oliva konsoliderats inom olika områden, från människors personliga liv till den globala ekonomin. Relevansen av Pepita de Oliva har lett till att forskning har genomförts och debatter genererats kring detta ämne, för att till fullo förstå det och fatta välgrundade beslut om det. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Pepita de Oliva, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer, i syfte att ge en heltäckande vision av detta ämne som har så stor inverkan på samhället.
Pepita de Oliva
FöddJosefa Dominga Durán y Ortega
1830
Madrid
Död1 mars 1871 ​eller ​6 mars 1871
Turin
Andra namnPepita de Oliva och Pepita de Oliva
Medborgare iSpanien
SysselsättningDansare
MakeLionel Sackville-West, 2:e baron Sackville
Juan Antonio Gabriel de la Oliva
(g. 1851–)
PartnerLionel Sackville-West, 2:e baron Sackville
BarnMax Sackville-West (f. 1858)
Victoria Sackville-West (f. 1862)
Flora Sackville-West (f. 1866)
Amalia Sackville-West (f. 1868)
Ernest Henri Jean Baptiste Sackville-West (f. 1869)
FöräldrarPedro Durán
Catalina Ortega
Redigera Wikidata

Pepita de Oliva, även kallad Josefa de la Oliva som artistnamn, född Josefa Durán y Ortega 1830 i Madrid, avliden 1 mars 1871 i Turin, var en spansk balettdansare, främst verksam i Tyskland.

Biografi

Pepita de Oliva, illustration av August Weger (1823-1892)

Pepita de Oliva, "olivkärnan", är hennes smeknamn: som artist gick hon ofta under namnet Josefa de la Oliva, som hon fick genom ett kortare äktenskap i ungdomen, men hon föddes som Josefa Durán y Ortega.

Hon blev medlem av Madrids balettkompani och flyttade 1852 till Tyskland, där hon först gjorde succé i Stuttgart. Genom följande succéer i Leipzig och i Berlin 1853 etablerade hon sig i Tyskland, och gjorde bejublade framträdanden på alla de större tyska dansscenerna. Under sin tid i Berlin bodde hon i en herrgård i Hakenfelde väster om staden.

I München gjorde hon i februari 1856 sitt första framträdande som Fenella i Daniel-François-Esprit Aubers Den stumma från Portici.

Pepitamarschen av Carl Neumann, Pepita-Polka av Johann Strauss den yngre och textilmönstret pepitarutor är uppkallade efter henne.

Familj

I ungdomen ingick hon ett kortare äktenskap med Jean Antonio Gabriel de Oliva, men paret separerade efter endast något år.

Pepita hade ett i samtiden uppmärksammat förhållande och flera utomäktenskapliga barn med den brittiske diplomaten Lionel Sackville-West, 2:e baron Sackville; hennes son Ernest Henri Jean Baptiste Sackville-West, gjorde anspråk på arvsrätten till barontiteln med hänvisning till att föräldrarna skulle ha ingått ett hemligt äktenskap under 1860-talet. Anspråket tillbakavisades av en brittisk domstol 1910 efter en mycket omskriven rättsprocess, med hänvisning till att Jean Antonio Gabriel de Oliva, Pepitas förste make, fortfarande levde vid sonens födelse. Hennes dotter Victoria ingick äktenskap med baronens arvinge, den 3:e baronen, som var hennes kusin. Pepita blev därmed mormor till författaren och poeten Vita Sackville-West, Victorias dotter, som bland annat författade en biografi över Pepita. Även den nuvarande baronen, Robert Sackville-West, 7:e baron Sackville, har författat en biografi över sin föregångares kärlekshistoria och dess följder för familjen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Pepita de Oliva.

Noter

  1. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Josefa Durán, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Libris, Pepita de la Oliva, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Kindred Britain, Josefa Durán y Ortega, läs online.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 maj 2014, licens: CC0.
  5. ^ Česká divadelní encyklopedie, läs online, läst: 16 april 2021.
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.
  7. ^ Kindred Britain, läs online.
  8. ^ Diccionario biográfico español, Real Academia de la Historia, 2011.
  9. ^ läst: 7 augusti 2020.
  10. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  11. ^ Sackville-West, Vita, Pepita, översättning Ingeborg Essén, Bonnier, 1938
  12. ^ Sackville-West, Robert, The Disinherited: A Story of Family, Love and Betrayal, Bloomsbury, 2014, ISBN 9781408843413

Allmänna källor

  • Pierer's Universal-Lexikon 1861, band 12, s. 275.
  • Stephan Kekule von Stradonitz: "Über Pepitas Ruh und die Pepita", i: Mitteilungen des Vereins für die Geschichte Berlins 42 (1925), s. 17-19.

Externa länkar