I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Raplamaa, som har fått relevans på senare tid på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Raplamaa har blivit ett ämne för debatt inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt stort intresse för dess inflytande på det dagliga livet. I denna mening är det viktigt att noggrant analysera implikationerna av Raplamaa, såväl som dess utveckling över tiden och dess framtida projektion. På så sätt försöker vi ge en heltäckande bild av Raplamaa och tillhandahålla relevant information som gör att vi kan förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Raplamaa (även Rapla maakond) är ett landskap i Estland med en yta på 2 980 km² och 34 085 invånare (2017). Residensstad är Rapla (äldre svenska och tyska Rappel). Bland områdets naturresurser märks kalksten, dolomit, torv och lera.
Raplamaa ligger i västra Estland, i dess inland och 30 km söder om huvudstaden Tallinn. Det angränsar i väster till Läänemaa, i norr till Harjumaa, i öster till Järvamaa och i söder till Pärnumaa.
2017 minskades landskapet då området motsvarande den tidigare kommunen Käru tillfördes landskapet Järvamaa som en följd av en kommunsammanslagning.