Avesta (religiös skrift)

I dagens värld har Avesta (religiös skrift) fått grundläggande betydelse i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inflytande på ekonomin till dess påverkan på samhället har Avesta (religiös skrift) blivit ett ämne för ständig debatt och analys. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Avesta (religiös skrift) och hur det har utvecklats över tiden. Från dess framträdande på den offentliga scenen till dess påverkan i olika områden, är Avesta (religiös skrift) ett fenomen som förtjänar vår fulla uppmärksamhet. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Avesta (religiös skrift) och dess inverkan på dagens värld.
Avesta
Fransk översättning av Avesta av Ignace Pietraszewski, Berlin, 1858.
Fransk översättning av Avesta av Ignace Pietraszewski, Berlin, 1858.
Originaltitelokänd; medelpersiska: Abestāg
Originalspråkavestiska
LandAiryanem Vaejah (Iran)
Ämnefilosofi, religion, kosmologi, geografi, medicin
Genrelyrik, prosa
Utgivningsår1500-600 f.Kr.
HuvudpersonerZarathustra, Vishtaspa, Yima

Avesta (medelpersiska: abestāg "fundament") är en boksamling som innehåller zoroastrismens heliga skrifter som är författad på avestiska språket.

Avestas delar

Den moderna forskningen delar in Avesta i två delar:

  • Äldre Avesta, som är författad på fornavestisk dialekt (cirka 1600–1200 f.Kr.)
  • Yngre Avesta, som är författad på senavestisk dialekt (cirka 1100-400 f.Kr.)

Enligt den inhemska traditionen bestod Avesta egentligen av 21 böcker fördelade på 815 kapitel. Den första skriftliga sammanfattningen av dessa förut genom muntlig tradition bevarade böcker gjordes runt 500-talet f.Kr. Men under de omvälvningar som följde på Alexander den stores erövringståg och senare under seleukidernas och arsakidernas välde gick en stor del av den ursprungliga Avesta för alltid förlorad.

Det avestiska alfabetet

Under senantiken talade man medelpersiska i sydvästra Iran och medelpersiska blev ett viktigt språk för zoroastrisk lärdom. Det finns en rik medelpersisk litteratur, den så kallade pahlavilitteraturen. På 300-talet e.Kr. skrev man för första gången ned 345 kapitel (av de ursprungliga 815) på avestiska med det nyuppfunna avesta-alfabetet som var en förenkling av det svårlästa pahlavialfabetet.

De medelpersiska översättningarna och kommentarerna till Avesta kallas för zand.

Källor

Referenser

  1. ^ Prods Oktor Skjæarvø, "Hymnic Composition in the Avesta,” Die Sprache, 36, 1994, s. 199–243.

Externa länkar